Sprucken kärlek

Jag trodde på oss, kanske mer än jag borde. Vi sa för

alltid utan att förstå. Hur lätt det är att tappa det man har.

Jag bar ditt namn i varje andetag. Men du gled ifrån mig dag

för dag. Vi blev tysta i samma rum. Två hjärtan som slog men inte

i takt. Jag såg det komma, men blundade ändå. Ville tro på

nåt som redan var svagt. Jag hör din röst när allt är tyst.

Men den når mig inte längre nu. Allt vi var dеr rann isär

och jag står kvar utan du. Och du som skulle vara min.